Jag var ganska tr\u00f6tt n\u00e4r klockan ringde.<\/b> Jag visste att det inte blivit m\u00e5nga timmar s\u00f6mn men det var \u00e4nd\u00e5 inga stora problem med att sl\u00e4pa mig upp. Ur kylsk\u00e5pet tog jag det sista av det som var \u00e4tbart. Vi skulle \u00e4ta frukost p\u00e5 Arlanda s\u00e5 det var inget krav med ett fullv\u00e4rdigt morgonm\u00e5l redan nu. Med de tv\u00e5 v\u00e4skorna i sl\u00e4pt\u00e5g vandrade jag i soluppg\u00e5ngens ljus bort mot Firman, som jag skulle ha som utg\u00e5ngspunkt. Klockan var strax innan fem och stan var s\u00e5d\u00e4r lugn som den bara kan vara en tidig morgon; Kv\u00e4llens st\u00e5hej har lagt sig och den nya dagens verksamhet har inte riktigt kommit ig\u00e5ng.<\/p>\n
Genom \u00e5ren har jag haft f\u00f6rm\u00e5nen att tvingats upp tidigt under sommarm\u00e5naderna. Jag jobbade p\u00e5 Posten och b\u00f6rjade redan 02:45 vissa pass. Synen n\u00e4r nattens dagg sakta \u00e5ngas av och l\u00e4gger sig som ett t\u00e4cke \u00f6ver \u00e4ngarna runt Borl\u00e4nge \u00e4r hos mig fortfarande associerad med ett stilla lugn och n\u00e4stan en magisk k\u00e4nsla. P\u00e5 sedanre \u00e5r har jag ofta valt att g\u00e5 upp tidigt utan mer anledning \u00e4n att jag gillar morgnar, egentligen.<\/p>\n
Jag blev upph\u00e4mtad av taxin och vi styrde mot Petersson, kollegan fr\u00e5n arbetet. Vi har v\u00e4ldigt snarlik f\u00f6rhoppning p\u00e5 resan – nu ska vi se st\u00f6rre delen av USA och \u00e5ka massor med karusell under resans g\u00e5ng. Tv\u00e5 dagar kort p\u00e5 sex veckor ligger framf\u00f6r oss och jag vet inte hur m\u00e5nga mil, eller Miles som det \u00e4r lika bra att b\u00f6rja r\u00e4kna i en stund fram\u00f6ver.<\/p>\n
Tack vare v\u00e5r biljettklass kunde vi avnjuta en h\u00e4rlig frukost i loungen p\u00e5 Arlanda. Jag passade p\u00e5 att trycka i mig ett par kn\u00e4ckebr\u00f6dsmackor eftersom erfarenheten g\u00f6r g\u00e4llande att det inte \u00e4r helt l\u00e4tt att hitta s\u00e5dant br\u00f6d p\u00e5 v\u00e5rt resm\u00e5l. Det var lite i planen att ha tid till detta morgonm\u00e5l, vi var p\u00e5 flygplatsen lite innan vi egentligen beh\u00f6vde men jag tror vi b\u00e5da k\u00e4nde att det inte var helt fel med det som oss serverades.<\/p>\n
F\u00f6rsta hoppet gick till K\u00f6penhamn d\u00e4r vi skulle byta flyg mot v\u00e5r f\u00f6rsta destination – Miami. \u00c4ven h\u00e4r hj\u00e4lpte oss v\u00e5r biljettklass till v\u00e4ldigt bra platser. Det fanns gott om utrymme i Plus-stolarna och vi serverades mat vid tv\u00e5 tillf\u00e4llen. Resan hade tio timmar i luften men det gick fortare \u00e4n jag r\u00e4knat med. Jag \u00e4r ganska \u00f6vertygad att det beror p\u00e5 att jag sov mer \u00e4n jag f\u00f6rstod. In-flight entertainmentsystemet h\u00f6ll min uppm\u00e4rksamhet de stunder d\u00e5 s\u00f6mnen inte h\u00f6ll mig fast. Pl\u00f6tsligt raspade h\u00f6gtalarsystemet ig\u00e5ng och kaptenen meddelade att det bara var dryga halvmimmen kvar innan vi skulle landa.<\/p>\n
N\u00e5got av en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r en road trip \u00e4r v\u00e4l detta med bil. Det \u00e4r ett \u00e4mne som lite v\u00e5llat brydderi hos oss den senaste tiden. Flygbiljetter ordnades under april m\u00e5nad men hyrbil blev klart egentligen f\u00f6rst ig\u00e5r. Jag har, lite f\u00f6r h\u00e5rt kanske, propsat p\u00e5 att vi ska anv\u00e4nda AVIS, en uthyrare som jag f\u00e5tt f\u00f6rtroende f\u00f6r under mina tidigare resor. Till denna g\u00e5ng hade vi lite lagt upp konceptet efter AVIS som partner; Hotell i New York ligger precis bredvid ett av deras kontor, som praktiskt \u00e4r \u00f6ppet dygnet runt. Det har funnits en otydlighet och missf\u00f6rst\u00e5nd mellan den svenska och den amerikanska delen av bolaget vilket har resulterat att vi ist\u00e4llet f\u00f6r sex veckor med n\u00e4mnd uthyrare nu bara har elva dagar, st\u00f6rre delen av resan har vi bil fr\u00e5n annat bolag. Det \u00e4r inte alls s\u00e4kert att de bolaget kommer vara b\u00e4ttre – det handlar om att f\u00e5 en bra bil, speciellt i det l\u00e4get d\u00e4r vi \u00e4r nu d\u00e4r bil\u00e5kandet \u00e4r en stor del av upplevelsen.<\/p>\n
Om \u00e4n lite st\u00f6tt s\u00e5 har jag fortfarande f\u00f6rtroende f\u00f6r AVIS och n\u00e4r vi p\u00e5 Miami International Airport kunde h\u00e4mta upp en bil som v\u00e4ldigt mycket st\u00e4mde med v\u00e5r f\u00f6rhoppning s\u00e5 f\u00e5r jag v\u00e4l inte r\u00e4kna ut dem \u00e4n. Vi tog oss v\u00e4ldigt snabbt och smidigt genom b\u00e5de immigration och bagageupph\u00e4mtning. Tj\u00e4nstemannen tittade p\u00e5 mitt pass, fr\u00e5gade hur mycket pengar jag hade med mig i kontakter och undrade om resan var f\u00f6r n\u00f6jets eller arbetets skull. Bevisligen var han n\u00f6jd med hur jag svarade varf\u00f6r jag \u00e5terfick mitt pass med en APPROVED-st\u00e4mpel. Klockan hade varit strax innan 14 n\u00e4r vi slog flygplanshjulen i marken och bara dryga timmen senare stod vi nu framf\u00f6r v\u00e5r hyrbil. Den svarta Ford Mustang, d\u00e4r taket gick att f\u00e4lla ner, skulle nu bli v\u00e5r v\u00e4n de n\u00e4rmaste knappa tv\u00e5 veckorna. Det tog en stund innan vi hittade funktionen f\u00f6r att just vika undan taket. Det var en kombination av drag, vred och elektronisk motor som s\u00e5 sm\u00e5ningom lade suffletten stiligt ihopvikt i bagageutrymmet. V\u00e4skorna var n\u00e4sta problem. Jag hade tv\u00e5 rullv\u00e4skor plus en ryggs\u00e4ck, Peterson v\u00e4gde in p\u00e5 Tv\u00e5 rullv\u00e4skor och en datav\u00e4ska. Det kr\u00e4vdes ett hantverk som nog skulle f\u00e5 den mest inbitne Tetris-spelaren imponerad innan vi tillslut kunde st\u00e4nga bagageluckan med bara en rullv\u00e4ska kvar att ha tvingas placera i baks\u00e4tet.<\/p>\n
En av v\u00e5ra \u00f6verenskommelser p\u00e5 resan \u00e4r att inte anv\u00e4nda GPS-navigering. Vi har k\u00f6pt en kartbok som i olika grad av detaljrikedom presenterar v\u00e4gn\u00e4t och st\u00e4der. Det \u00e4r inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag \u00e4r i Miami, inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag \u00e5ker fr\u00e5n flygplatsen till det hotell i Miami Beach d\u00e4r vi ska bo de f\u00f6rsta tv\u00e5 n\u00e4tterna. \u00c4nd\u00e5 lyckades jag missa en avfart vilket resulterade i att den tid vi r\u00e4knade med att vi skulle vara framme lite fick justeras. Det var inget farligare \u00e4n att vi vid n\u00e4sta r\u00f6dljus gjorde en klassisk v\u00e4nster-h\u00f6ger-h\u00f6ger-h\u00f6ger innan vi gavs en ny chans att komma p\u00e5 motorv\u00e4gen \u00f6sterut. N\u00e4r v\u00e4l vi var p\u00e5 r\u00e4tt sp\u00e5r var det l\u00e4tt att h\u00e4nga med i tempot och f\u00f6lja den inre kompassen mot 801 Collins Avenue. The Hotel om South Beach h\u00e4lsade oss v\u00e4lkomna och vi fick ett rum med ”partial ocean view”.<\/p>\n
Seneftermiddag och vidare mot kv\u00e4ll bj\u00f6d p\u00e5 promenad i omr\u00e5det. Jag hade bytt om till shorts s\u00e5 fort vi landat p\u00e5 hotellrummet och temperaturen p\u00e5 drag 30 grader gav mig ingen anledning till att v\u00e4lja n\u00e5got f\u00f6rst\u00e4rkningsplagg. L\u00e4ngs Lincoln Rd Mall fann vi en italiensk restaurang som drevs av argentinare. Jag vill inte tro att det bara var hungern som spelad in, den Mozzarella Caprese och sedan huvudr\u00e4tten med Gnocchi smakade fantastiskt gott och Ristorante Cantinetta bj\u00f6d p\u00e5 v\u00e4ldigt bra service. Strax innan 22 hade solen helt l\u00e4mnat v\u00e5r sida av jordklotet och vi avslutade uppt\u00e4cktsf\u00e4rden. N\u00e4r jag lagt huvuden mot en av de fem kuddar i den buff\u00e9 av kuddar som erbj\u00f6ds, tog det inte l\u00e5ng stund innan jag sov.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag var ganska tr\u00f6tt n\u00e4r klockan ringde. Jag visste att det inte blivit m\u00e5nga timmar s\u00f6mn men det var \u00e4nd\u00e5 inga stora problem med att sl\u00e4pa mig upp. Ur kylsk\u00e5pet tog jag det sista av det som var \u00e4tbart. Vi skulle \u00e4ta frukost p\u00e5 Arlanda s\u00e5 det var inget krav med ett fullv\u00e4rdigt morgonm\u00e5l redan […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11,9],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/300"}],"collection":[{"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=300"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/300\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":383,"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/300\/revisions\/383"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=300"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=300"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=300"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}