{"id":524,"date":"2017-08-04T01:15:08","date_gmt":"2017-08-04T05:15:08","guid":{"rendered":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/?p=524"},"modified":"2017-08-06T10:26:00","modified_gmt":"2017-08-06T14:26:00","slug":"dag-31-mycket-pa-en-dag","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/?p=524","title":{"rendered":"Dag 31; Mycket p\u00e5 en dag"},"content":{"rendered":"

Vi visste att dagen skulle bli l\u00e5ng. Dels d\u00e5 vi passerade in i en annan tidzon, dels d\u00e5 vi b\u00f6rjade v\u00e4ldigt tidigt. Redan vid 05:30 ringde klockan. Vi var snabbt uppe och medan vi packade v\u00e4skorna i bilen h\u00f6rdes en tupp gala. Luften luktade fuktigt och solen steg precis ovan horisonten n\u00e4r vi v\u00e4nde ut p\u00e5 v\u00e4g 87. Vi f\u00e4rdades genom Texas landskap d\u00e4r gr\u00f6nskande kullar i takt med solens g\u00e5ng och v\u00e5r framfart norrut byttes mot platta pr\u00e4rier och vidare till vidstr\u00e4ckta jordbruksmarker. I San Angelo hittade vi en restaurang som serverade mat fr\u00e5n det amerikanska och mexikanska k\u00f6ket. Jag best\u00e4llde en ostomelett med bruna b\u00f6nor och tortillas. Det var fantastiskt gott och v\u00e4ldigt mysigt st\u00e4lle, ist\u00e4llet f\u00f6r franchaisead snabbmat som vi haft mer \u00e4n nog av i parkerna.<\/p>\n

\"\"<\/a>
\nLite utan att det ingick i planen fick vi titta lite n\u00e4rmare p\u00e5 staden Lubbock. Vi skulle v\u00e4xla \u00f6ver till v\u00e4g 84 men skyltningen gjorde oss f\u00f6rvirrade. Efter att d\u00e4rf\u00f6r k\u00f6rt runt i Lubbock i knappa kvarten hittade vi r\u00e4tt v\u00e4g och fortsatte genom den fantastiskt stora staten Texas. Vi passerade ett par sm\u00e5byar och industrin utanf\u00f6r bilrutan v\u00e4xlade mellan oljeborrning, k\u00f6ttproduktion och jordbruk. Tydligt syntes det i byarna vilken av industrierna som var orterna st\u00f6rsta. De klassiska oljeborrarna stod inte i grupp, som jag f\u00f6rv\u00e4ntat mig. De var utspridda och det k\u00e4ndes n\u00e4stan som att vem som helst kunde ha en borrplats p\u00e5 tomten och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt tj\u00e4na sitt uppeh\u00e4lle. Mitt i en odlad \u00e5ker kunde det st\u00e5 en inst\u00e4ngslad borr och snurra. Det fanns \u00e4ven flertalet accessv\u00e4gar och cisterner i landskapet. <\/p>\n

\"\"<\/a>
\nI den n\u00e4st sista byn innan gr\u00e4nsen till New Mexico, delstaten till v\u00e4ster om Texas, stannade vi f\u00f6r lunch. enligt skylten hade varit verksam sedan 1957.  Det visade sig senare att det var en kedja med ett par restauranger i New Mexico och Texas men det var i Muleshoe, d\u00e4r vi stannat f\u00f6r lunch, som allt b\u00f6rjade. Maten serverades skyndsamt och p\u00e5 en v\u00e4ldigt varm tallrik, n\u00e5got som Petersson sm\u00e4rtsamt bekr\u00e4ftade. Jag \u00e5t Texas Enchiladas, en r\u00e4tt som var ganska kryddstark i mitt tycke. Det beh\u00f6ver \u00e5 andra sidan inte alls betyda att maten \u00e4r speciellt kryddad, jag tror jag \u00e4r mer k\u00e4nslig f\u00f6r stark mat \u00e4n andra. Till de nachochips som st\u00e4lldes fram best\u00e4llde vi Guacamole. Det visade sig vara en mycket god r\u00f6ra med stora bitar Avokado. <\/p>\n

Det platta landskapet fortsatte och n\u00e4r vi passerade \u00f6ver j\u00e4rnv\u00e4gen som delade stater i staden Farewell ins\u00e5g vi att just den j\u00e4rnv\u00e4gen var v\u00e4ldigt trafikerad. V\u00e4g 84 och t\u00e5gsp\u00e5ret f\u00f6ljdes \u00e5t i flera mil. P\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen gick t\u00e5gen hela tiden. Det dubbla sp\u00e5ret hade n\u00e4stan alltid ett fantastiskt l\u00e5ngt godst\u00e5g i n\u00e5gon riktning. Ofta m\u00f6ttes dem och h\u00e4lsade varandra under tutljud. Vagnarna var tankvagnar, trailertansport eller lastade med containrar. Det var ov\u00e4ntat att se den skalan av trafik. Visst k\u00e4nde jag igen loktypen fr\u00e5n ett dataspel jag lirat f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan, jag vet att n\u00e4r de kopplas flera i rad kan m\u00e5nga vagnar dras. <\/p>\n

\"\"<\/a>
\nVi stannade till i n\u00e4rheten av Fort Sunmer. Den kriminelle killen Billy The Kid l\u00e5g begravd p\u00e5 en grusad kyrkog\u00e5rd. Han sk\u00f6ts av en sheriff efter en karri\u00e4r av brott och straff. Sj\u00e4lva gravstenen var inh\u00e4gnad d\u00e5 den stulits fr\u00e5n platsen vid minst tv\u00e5 tillf\u00e4llen genom historien. Sakta men s\u00e4kert \u00e4ndrades terr\u00e4ngen. Mjuka kullar sm\u00f6g sig upp och skapade b\u00f6ljande landskap av gr\u00e4s och sm\u00e5 buskar. Buskarna v\u00e4xte sig st\u00f6rre och s\u00e5 gjorde \u00e4ven kullarna. Efter en kort sv\u00e4ng p\u00e5 v\u00e4g 40 v\u00e4xlade vi in p\u00e5 v\u00e4g 285 upp mot Santa Fe d\u00e4r det var dags f\u00f6r middag. Klockan hade blivit strax efter 18 nu n\u00e4r vi befinner oss i Mountain Time Zone, \u00e5tta timmar bakom Sverige. P\u00e5 en v\u00e4gskylt s\u00e5g vi Harry’s Roadhouse vilket l\u00e4t genuint och n\u00e5got annat \u00e4n det vi \u00e4tit tidigare. Det var det ocks\u00e5. En ganska anspr\u00e5ksl\u00f6s byggnad h\u00f6ll m\u00e4ngder av parkeringsplatser utanf\u00f6r. Dubbla rader framf\u00f6r och en grusplan bredvid som n\u00e4stan alla var upptagna. Vi fick bord direkt och anv\u00e4nde restaurangens tr\u00e5dl\u00f6sa n\u00e4tverk f\u00f6r att googla lite om st\u00e4llet vi hamnat p\u00e5. Google beskrev restaurangen som ”Mysigt, historiskt och Hippt” och jag k\u00e4nde mig v\u00e4ldigt hipp n\u00e4r jag best\u00e4llde en Hippiesallad. Matr\u00e4tterna kom in v\u00e4ldigt snabbt \u00e4ven h\u00e4r och min sallad smakade v\u00e4ldigt bra. Den inneh\u00f6ll det mesta som jag tycker \u00e4r gott, inklusive r\u00f6dbeta och kik\u00e4rtor. Petersson var \u00e4ven han n\u00f6jd med sitt val – Spaghetti Carbonara. Anl\u00e4ggningen verkade vara v\u00e4ldigt popul\u00e4r och vi hade nog smitit dit i precis r\u00e4tt tid d\u00e5 det ganska snart efter att vi f\u00e5tt mat redan blivit k\u00f6 och v\u00e4ntetid till bordsplaceringen. <\/p>\n

Nu b\u00f6rjade p\u00e5 riktigt stigningen och det var f\u00f6rst n\u00e4r vi kontrollerade med telefonerna som vi ins\u00e5g att vi hamnat p\u00e5 drygt 2200 meters h\u00f6jd \u00f6ver havet. Stigningen m\u00e5ste ha varit gradvis d\u00e5 ingen av oss riktigt k\u00e4nt att vi stigit s\u00e5. Bergen runt oss blev brutalare och kraftigt r\u00f6da i f\u00e4rgen. Vegetationen blev \u00e5 sin sida f\u00e4rgfattig och blekgr\u00f6na sm\u00e5buskar spred ut sig \u00f6ver de flesta ytor. V\u00e4garna slingrade s\u00e5 pass att vi missade den v\u00e4g vi t\u00e4nk passera in p\u00e5. Vi ins\u00e5g f\u00f6r sent att vi k\u00f6rt p\u00e5 v\u00e4g 84 s\u00e5 det var bara att forts\u00e4tta. Det storslagna panorama som varit med oss de senaste timmarna krympte i takt med att m\u00f6rkret f\u00f6ll och dolde massiven runt oss. Himlen surnade till och pl\u00f6tsligt fylldes skyarna av blixtar. Inte l\u00e5ngt d\u00e4refter kom skyfallet och farten vi kunde h\u00e5lla p\u00e5 de smala v\u00e4garna sj\u00f6nk drastiskt. Ett tag var sikten bara n\u00e5gon meter n\u00e4r vi trafikanter i konvoj tog oss genom regnet. Nederb\u00f6rden l\u00e4ttade och Pettersson s\u00e5g en skylt om ett boende. Klockan var redan mer \u00e4n vad vi hoppats den skulle vara n\u00e4r vi gjorde oss klara f\u00f6r natten. <\/p>\n

I den lilla byn Chama sv\u00e4ngde vi in p\u00e5 Elkhorn Lodge. Ett varmt v\u00e4lkomnande presenterade oss f\u00f6r ett rum son k\u00e4ndes som vilken fj\u00e4llstuga som helst. Tr\u00e4panel l\u00e4ngs v\u00e4ggarna och myggd\u00f6rr ut mot verandan bredvid vilken vi parkerade bilen. Jag \u00e4r lite sp\u00e4nd inf\u00f6r morgondagen d\u00e5 vi uppt\u00e4cker hur det ser ut omkring oss.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vi visste att dagen skulle bli l\u00e5ng. Dels d\u00e5 vi passerade in i en annan tidzon, dels d\u00e5 vi b\u00f6rjade v\u00e4ldigt tidigt. Redan vid 05:30 ringde klockan. Vi var snabbt uppe och medan vi packade v\u00e4skorna i bilen h\u00f6rdes en tupp gala. Luften luktade fuktigt och solen steg precis ovan horisonten n\u00e4r vi v\u00e4nde ut […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[31,30,9],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/524"}],"collection":[{"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=524"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/524\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":533,"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/524\/revisions\/533"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=524"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=524"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/resebloggen.gunzel.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=524"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}