Dag 4; Skepp o’ haj

Jag vet inte varför men det finns i mitt tycke väldigt många tuppar i Key West. Även på motellet där vi bor nu springer det omkring minst en. När den imorse började gala, en liten stund efter soluppgång, satt jag och Petersson redan utanför Lobbyn och åt frukost. Detta morgonmål bjöd på muffins, juice och yoghurt. Jag satt även och sneglade mot en bagel som Petterson hade rostat. Där och då bestämde jag mig för att det får bli till morgondagen.

Vi tog oss ner till Sunset Pier igen och mötte upp med personalen på uthyrningsfirman Fury. Idag skulle vi hyra båt. En 19 fots Scarab stod och väntade på oss vid vattnet. Vi klargjorde allt pappersarbete innan vi fick en genomgång av säkerhetssystemen samt konceptet Vattenjet. Jag har viss båtvana sedan tidigare i och med militär sommarkurs i Stockholm Skärgård följt av en vinter navigationsutbildning. Jetbåt var dock något nytt för oss båda. Vi greppade konceptet, jag tog roder och styrde oss ut mot öppet vatten.

Vi rundade en ö innan vi satte av till en sandbank vi blivit rekommenderade. Dryga halvtimmen förflöt innan vi så kunde kasta ankar. Vi hade landat söder om Boca Chica Key, en ö öster om Key West. Vattnet var klargrönt och omkring en och en halv meter djupt. Temperaturen var lägre än i Miami men fortfarande var det varmt, i solskenet var det en skön svalkande och avkopplande att guppa omkring i Stilla havet några hundra meter från land. En annan anledning till varför vi inte badade vid detta stopp var att Petersson såg en stor fick i vattnet. Vi utgick från att det var en haj.

Efter en stund bröt vi upp och fortsatte österut. Vi kom till en mindre vik där Petersson återigen kastade ankar och lyckades få klumpen att fastna i sandbottnen. Vi åt medhavd muffins vi plockat från frukostbuffén och bara flöt där, denna gång ganska nära land.

Påväg vidare såg vi något som guppade i vattnet. En vit boj av något slag som vi absolut skulle undersöka närmare. I låg fart närmade vi oss då det plötsligt dök upp någon fram av vrak under oss. Det såg ut att vara en mast, eller möjligen flertalet rör bara någon meter ner. Det klara vattnet gjorde djupbedömningen svår men vi kunde konstatera att det i alla fall låg djupare än vad båten gick.

Klockan hade närmat sig återfärd men när vi passerade sandbanken igen fick vi feeling. Ankaret i och ner i vattnet. Nu när dagen blivit mer mogen hade flera sällskap stannat i området för att ankra och bada.

Video: Badstopp

Med försiktig hand manövrerade jag in fartyget i hamn. Det är kul med precisionskörning. Både när det gäller bilar och båtar så är småpillet det roliga. Köra snabbt är inte så svårt, men att sakta manövrera runt ett hinder – det är en större utmaning. Personalen gjorde det ganska enkelt för oss men jag är ändå nöjd med hur jag anlöpte bryggan så att personal kunde komma ombord och pressa upp båten på den plastbrygga som var dess utgångspunkt. Lite lagom slitna efter mycket sol och saltvatten vandrade vi Simonton Street tillbaka till boendet.

Vi hade hyrt båten en halvdag så fortfarande fanns tid till att utforska Key West. Vi tåg varsin kamera i näven och vandrade iväg i solskenet. Direkt kände jag av den intensiva värmen. Den vi pratade båthyra med igår nämnde att nu är lågsäsong i Key West; Värmen är alltför påtaglig så de flesta håller sig på annat håll. Vi höll oss till skuggiga partier när det var möjligt och hittade så småningom ett område som lite extra fokuserade just förhållandet mellan Staden och havet. Där fanns bland annat ett vrakmuseum vilket vi besökte. Där inne hade de samlat en historia kring den vrakverksamhet som pågick under i princip all tid fram till början av 1920-talet. Det fanns en kategori människor som levdeav att ta hand om skeppsvrak. Innan industrialiseringen slog igenom var Key West ett område där många skepp förliste. På museet såg vi sådant som var bärgat från dessa vrak samt historien kring vissa skepp som inte klarade sista resan. Det var intressant att se.

Jag har blivit rekommenderad att prova Key Lime Pie. Limefrukterna här smakar inte lika som de gör hemma i Sverige. Runt om in stan hittade vi ställen som sålde denna paj, chokladdoppad på en pinne. Det kändes mest som en turistgrej varför vi efter vrakmuseet letade oss bort från Duval Street och det intensivaste turismen. Vi hann gå en bra bit innan tanken slog oss; Kanske är det lika bra att äta middag samtidigt, ta pajen som efterrätt? Så fick det bli och som genom ett trollslag dök där upp en liten enkel restaurang, Off The Hook. De hade fisk på menyn och så föll även middagen. Jag slog mig in på kategorin ”Fresh Catch” som för dagen bestod av Yellowtail Snapper. Det var fiskfilé smaksatt med rosmarin med lite tillbehör, friterad sötpotatis och pepperjackgrits. God mat. På efterrättsmenyn hittade vi så paj i varianten Mango Mint Key Lime Pie. Jag upplevs möjligen repetitiv men även efterrätten var väldigt god. Fantastisk balans i smakerna.

Vi hämtade bilen och styrde mot Sunset Pier igen. Idag med systemkameran. Vi slog oss ner med bra utsikt över den ö som vi tidigare på morgonen rundat med båten. Nu var solen påväg ner bakom den och himlen färgades gul-orange. Precis på utsatt tid var solen borta och vi styrde mot boendet. Imorgon bryter vi upp och styr norrut men det är lite vi ska hinna med innan vi lämnar.