Förmiddagen skulle vara ledig från organiserad verksamhet. Av den anledningen tog jag det ganska lugnt. Jag har trots allt semester. Dag fyrtiotre idag och ungefär tre veckor kvar. Sedan är det att vrida kroppen tillbaka tolv timmar och ställa in den på snö och kallt. Men det ligger fortfarande lite för långt in i framtiden för att ägna tanken åt.

Vid tio var vi ett gäng som sakta vandrade ner till de centrala delarna av Queenstown. Första målet var ett lokalt telefonkort så jag återigen kan få kontakt med omvärlden, läsa text-tv och meddela hem att jag är vid liv. Vi hittade en butik och trevlig personal. På en tjugo minuter var det löst. Vi tog en lite promenad i stan innan vi gled in på ett Subway för att komponera en lunch. Den drygt trettio centimeter långa smörgåsen avnjöts på den lilla stranden som låg välplanerat bredvid ångbåtsbryggan. Jag bloggade lite innan vi drog vidare mot dagens aktivitet; Nu skulle vi rida häst i Sagan om Ringen-land.

Jag kunde inte ha varesig hatt eller stav. Efter en bilfärd på ungefär fyrtiofem minuter var vi framme vid Dart Stables där vi skulle ta Ride of the Rings. Fyndigt namn. Jag tilldelades en hjälm och blev meddelad att de grova kängor jag hade på mig skulle fungera fint. Flanellskjortan och jeansen, som mest egentligen var tänkt som ett rejält solskydd gav lite cowboy-känsla. Vi bussades ytterligare femton minuter in i ett område som kallas Paradise. Det är ett privatägt område där många filmer spelats in. Bland annat då de tidigare nämnda ring-filmerna men även Volverine och Narnia. Jag tilldelades en häst vid namn Charlton. En stark och rejäl lirare. Mankhöjden var nog iallafall 165cm. Väl i sadeln hade jag en bra överblick över landskapet och hästen. Den sistnämnda behövde jag egentligen inte ha så mycket koll på. Charlton hade någon form av autopilot och jag följde mest med. Det jag ändå försökte med var att gunga rätt och dra i tygeln åt det håll som han styrde. Någon form av omvänd kontroll alltså. Jag lärde mig ganska snabbt att lita på min springare. Att han gick nära kanten betydde att han hade koll på sina ben och jag skulle bara ta det lugnt och följa med.

Vi red genom skog och ängsmark, upp för berg och ner i dalar. Utsikten dryga två och en halv meter upp var fantastisk. Det kanske liknar panoraman från andra ställen i världen men här och nu var det bara jag, Charlton och mil efter mil med floder, berg och ängar. Totalt var vi femton hästar i karavan inkluderat två guider. De berättade om skogsgläntor där Sagan om Ringen filmats, om ytor där man i Volverine sprängt en lada men även om hästar som var med i vår grupp och som även varit med i ett par filmer. Det var mycket filmreferenser men även om jag räknar bort dem så var det en väldigt bra tur. Vi lärde oss om växter längs vägen och området Paradise som sådant. Hästridningen var även den ett spännande inslag. Jag har tagit ett par lektioner men det var länge sedan. Det var inte som att cykla men kanske som texten till en låt man inte hört på länge; Mer och mer kom tillbaka under det att turen pågick.

Ridningen var över på ungefär nittio minuter och vid halv sju var vi tillbaka på camp igen. För att tvätta av sig lite häst var en dusch det som stod i dagsplanen. För att stärka min teori att dusch nummer sex gav varmvatten utan att jag behövde betala valde jag det båset idag igen. Precis som igår kunde jag stå och gona mig i dryga kvarten i värmen utan erlagd likvid. Nere i byn, på restaurang Fat Badger väntade en gruppmiddag. Pizza i mängder stod på menyn. Först bars det in en med bara ost på. Ett oväntat men ack så uppskattat tilltag. De tre efterföljande hade mer och mer fyllning. Det var gott och jag kunde någon timme senare mätt och belåten krypa ner i sovsäcken i tältet. Imorgon lämnar vi Queenstown för Fjordlandet.