Det regnade fortfarande när jag vaknade av klockan. Steg ur tältet och mötte dagen. Under den tiden jag. Gjorde min morgontoalett lättade regnet och det var i princip uppehåll när vi satt ner för att äta. Jag laddade som vanligt med både smörgås, flingor med mjölk och en tablett multivitaminbrus. Vattnet smakade konstant dåligt i Australien, här har vi allt som oftast välsmakande kravatten men ibland, som nu på campen, är tanken tillbaka till resans förra land.
Precis när vi skulle packa ner tälten så hände det. Solen bröt fram genom molntäcket och gav både värme till oss och spontana applåder från gruppen. Tälten revs ganska snabbt och vi gjorde uppsittning i bussen. Vi hade en ganska lugn dag framför oss, totalt nitton mil resväg. Vi stannade efter vägen och fotade det som landet verkligen har att erbjuda: Berg, sjöar och skog. Vi stävade mot Wanaka och bara två kilometer från staden stannade vi till vid Stuart Landsborough’s Puzzling World. Jag och tre till ur gruppen valde att gå in och titta på detta och sedan gå till Wanaka där de andra spenderade mittdagen. Puzzling World är ett som ett museum där vi blir lurade av synvillor, lutande rum och annat som spökar med hjärnan. I ett rum fanns det massor av ansikten på väggarna. Ansiktena verkade följd efter oss som var där inne. Det mestuppseendeväckande rummet tyckte jag var ”det lutande rummet”. Det var på klassiskt Lustiga Huset-manêr byggt så att vi luras att tro att rakt är något annat än vad det egentligen är. Därför verkar det som om vatten rinner uppåt, bollar rullar mot motlut och ara faktumet att man står snett. Vi var även in i ett rum där man lekte med perspektiv, i ena hörnet var man stor, i andra hörnet var man liten. Naturligtvis skyltades detta rum med att effekten varit med i Sagan om Ringen.
Sista stoppet i Puzzelanläggnigen blev den enorma labyrint som anlagts utanför själva huvudbyggnaden. Det var totalt en och en halv kilometer som behövdes gå för att hitta till de fyra hörnen, som var utmaningen. I genomsnitt går folk upp till fem kilometer innan de är klara. Vi fyra började bra och tog två torn ganska snabbt. Sedan blev det svårare i och med att vi hela tiden kom tillbaka på samma vägar. Vi tog gångbron över på andra sidan området och fortsatte irra omkring. Det tog drygt fyrtio minuter för oss att ta oss till alla fyra hörn och sedan hitta utgången. Efter en stödmacka i caféet satte vi av mot Wanaka.
Vi köpte en snabblunch och mötte sedan upp med de andra som väntade med bussen nära Lake Wanaka. Turen fortsatte och vi stannade vid ett par tillfällen för att se på utsikten. Ibland regnade det, ibland var det uppehåll. Väl framme på camp, Makarora, sattes tälten upp i en hast på grund av just nederbörden. Totalt sju ur gruppen gav sig sedan av på jetboat-tur. Nu ade regnet tilltagit och dessutom bjöds vi på en rejäl vind när vi stod nere vid Makarora River. Invirade i stora ponchor och med solbrillorna som skydd för ögonen embarkerade vi båten som skulle ta oss uppströms och nedströms. Vi åkte iväg och liksom dagen innan i Shootovr River så gick det fort. vår båtförare tog oss fram, sladdade lite och snurrade helt runt. Här var vattnet mycket mer öppet så det fanns inte som igår klippor och annat att köra bära på samma sätt. Vi åkte rätt länge. Fartvinden och regnet var riktigt kännbart ibland. Det friskade i ordentligt och regnet sköt som projektiler mot ansiktet. Det var kul och när vi kom tillbaka gick vi direkt till Lodgen där det varnat serverat av matlaget. Kycklingwrapsen gick ner snabbt tillsammans med tillbehören, bland annat riven ost.
Kvällen spenderades på den lokala puben där det spelades ett antal matcher biljard. Jag vann ingen av de två gånger jag medverkade. Det var en väldigt trevlig kväll. Det var ett kort uppehåll i regnet när jag klev in i tältet för att sova. Återstod att se var hur kallt det skulle vara under natten.
Toni Günzel
Tack för kortet