Nu var tanken redan från början att vara uppe innan solen. Även fast jag vaknade lite innan klockan var det närmare idag. Jag börjar med andra ord komma in i resmålet. Det är på tiden, om inte annat. Idag lämnar vi Darwin och styr kosan mot outbacken – vi ska in i nationalparken Kakadu.
Samling var satt till strax innan åtta och där stod vi; 21 förväntansfulla själar med packning för iallafall en vecka utan kontakt med en riktig säng. Frukosten var avklarad och precis innan halv nio rullade vi. Det kändes skönt att komma igång i tid. Soluppgången är avklarad på 10 minuter och det är redan från start varmt så att det räcker till så varför inte utnyttja dagen till max?
Tjugofem mil bort låg campen dit dagens tur skulle ta oss. Vi började dock med ett stopp vid en utkiksplats. Vi befinner oss i Wetlands precis i början av monsunsäsongen. Vilken dag som helst börjar det regna och det slutar först tre månader senare. På utkiksplatsen såg man över ett stort område med platt mark. Här och var fanns någon liten ansamling vatten, men jag förstod av utställningen på platsen att det bara var innan regnet kommer. Det är ett rikt djurliv i området och en stor del av populationen består av krokodiler. Vi var därför hänvisade till att bara gå på gångvägen. Vi såg även känguru för första gången på resan; Klockan 09:33 den första december skuttade den förbi utanför bussen.
Färden fortsatte genom landskap av torr mark, frodig vegetation och sankmark. Vi var förbi och tittade på världens största krokodil innan vi landade på vår camp i Cooinda. Snabbt ut med lite packning innan vi åkte vidare till Nourlangie Rock. En stor klippformation som varit en abourginboning för lång tid sedan. Det låg precis bredvid den plats där de tror att åskan uppstår. Där fanns väldigt gamla målningar långs en stig vi vandrade. Det blev många bilder på berg och skog. Vegetationen tyckes förändras längs vägen. Från lummigt och grönt till kalt och höga träd, via fuktigt och brant och platt och svalt.
Svalt är väl egentligen lite fel ord att använda. Det har inte funnits en sekund utanför bussen där jag tyckt det varit svalt. Värmen är tät och påtaglig och luftfuktigheten hög. Men jag tycker att jag klarar det bra ändå. Vattenflaskan behöver fyllas på ständigt men det är egentligen inte jobbigt att vara ute, tröjan är konstant blöt men huvudet är med. Vi pratade lite med en lokalbefolkning, han tyckte att vi klagade och skulle komma tillbaka när det var varmt…
Tälten sattes upp efter att vår reseledare visat hur det skulle gå till. Trots att det var första gången var alla klara snabbt. Jag och han som tillsammans med mig är madrassmän lyckades med uppgiften att dela ut röda madrasser till alla. Vi gick iväg till poolen precis innan regnet kom. Det sägs att det blir varmare i vattnet när det regnar. Värmen i vattnet räckte till ändå, kan jag väl säga. Det som regnet förde med sig var en kort, kort stund av behaglig lufttemperatur. Men det tog inte många minuter innan det var tillbaka i normalläge. Skymningen kom lagom till middagen som matlaget ordnade – makaroner och köttfärssås. Fantastiskt gott.
Det kom en regnskur till innan det var dags att sova. Nu ska vi se om jag tar mig igenom natten. Vi bor trots allt mitt i vildmarken.