Smidigheten med ett motell, där bilen parkeras precis utanför rummet, kan inte nog beskrivas när det kommer till lastning och lossning. Idag hade vi gott om tid, i princip fyra timmar på oss att åka omkring 15 mil. Det blev en liten sovmorgon innan vi lastade in i bilen enligt det system som utarbetats under knappa två veckor och som behövs då bagageutrymmet i vår cabbe inte är väl tilltaget. Då vi båda har tre väskor var samt lite annat småbõs finns det bara ett sätt att få plats med våra grejer i bilen. Principiellt är jag en stark motståndare till att ha saker i kupén – fordonet har utrustats med ett bagageutrymme av en anledning, inte för syns skull. Det smärtar lite men jag har tvingats frångå denna princip Peterssons stora väska i baksätet samt lite småplock i utrymmet bakom framsätena.
Golvet i rummet hade inte varit rent men vi hade kunnat sova gott och var nu redo att lämna Florida. Bilen vi hade fick inte följa med. Uthyrningsfirman var starkt motstående när vi i ett tidigt skede försökte lämna en cabriolet utanför den stat vi hyrt den i. Attackplanen fick istället bli att byta bil, och faktiskt även bolag, precis innan vi korsade statsgränsen. Jacksonville blev vår bytesort.
Vi hade god tid att slå oss ner till frukost innan vi skulle möta hyrbilsfirmorna vid 14. Frukost hittade vi på Krystal, en kedja jag nog aldrig noterat att de fanns. Maten var nog inte fantastiskt nyttig. Det fanns ägg, grits, hash och bröd, det var heller inte svårt att göra målet köttfritt. Vi kan iallafall säga att vi käkade flott. Jacksonville International Airport, JAX, var lättnavigerad och det som tog längst tid var att packa ur bilen. Hade vi tänkt till hade vi bokat det nya fordonet tidigare och på så sätt kunnat ha de båda bredvid varandra och på en parkering lossa från en och lasta i den andra. Nu fick vi släpa packningen genom garaget för att sedan navigera i terminalens ankomsthall. Jag tycker alltid det är kul att hämta ut hyrbilar, allrahelst på bilsemester. Spänningen och osäkerheten över exakt vilken bil vi ska få, om det går att deala till sig något extra eller kul. I de allra flesta fall så jag har fått en bil som är ”eller liknande”; Den bild, det exempel och den beskrivning som givits vid bokningstillfället handlar mestadels om en bil som är i samma kategori som den du bokat, inte nödvändigtvis den modell du hämtar ut.
Det var Petersson som insisterade på en cabriolet någon sträcka på resan. Han ville åka i de tropiska delarna av landet med solen piskandes i nacken och känna fartvinden rufsa till frisyren. Det var en skön målbild han hade och jag kan i efterhand hålla med om att det var härligt med det panorama som taklösheten gav. Bäst var ändå de tillfällen vi åkte tidig morgon eller sen kväll. När solen inte var riktigt lika intensiv och temperaturen var något mildare kunde jag mer njuta av ljuden, dofterna, avgaserna och öppenheten – känna friskheten i morgonluften och förundras av stadens alla ljus när solen gått ner.
Vi blev uppgraderade vid hyrbildutlämningen. Medarbetaren bakom disken hade frågat lite om vad vi skulle göra och vart vi skulle åka när hon sett att vi ska lämna fordonet i Los Angeles; Hämta på JAX och lämna på LAX. Vi berättade att vi skulle åka karusell och hon mindes den fösta, och sedermera enda, gången hon varit till Six Flags; Hennes telefon hade ramlat ur fickan och gått sönder, hon lämnade utan glada minnen. Istället för en Full-size SUV tilldelades vi en Premium SUV. Jag gillar generellt sett när saker med rätta kan benämnas Premium. Det ger vid handen att en extra tanke har skänkts detaljer och funktion. Vår Ford Mustang som vi nu lämnat tillbaka kan inte räknas in i Premiumsegmentet. Det som förvånade mig mest var den dåliga passformen; Bilens sidofönster består av två rutor som manövreras upp och ner. Uppe ska de sluta tätt mot varandra för att skapa en regnbarriär och ett tätt skal när taket är på. Så var inte fallet. Den bakersta rutan lämnade en glipa på knappa två centimeter vilket krävde en insats från Petersson att manuellt dra rutan på plats.
Tillbaka i garaget lastade vi in oss i en svart Ford Expedition, en bil stor nog att bära sex hockeyspelare plus tränare och packning och ändå ha en sittplats över. Det jag gillar med stora bilar är utmaningen att köra dem. Det kommer ta någon dag innan jag förstått hur långt fram jag måste åka för att kunna backa in i parkeringsrutan, axelavståndet är en bit längre än vad jag är van vid. Jag måste hitta nya referenspunkter för hur bred bilen är och generellt sett kräver en stor bil mycket plats vilket betyder att små utrymmen kommer vara roliga att köra i. Det krävs lite fingertoppskänsla runt pelare och svängar. Jag vill inte alls försöka påvisa att jag besitter någon sådan gefühl. Dock är jag mer road av den typen av utmaning, mer än att åka fort rakt fram
I lugnt majestät gled vi motorvägen fram och passerade vår första Statsgräns. Nu var vi inne i Georgia och siktet var Atlanta, resan skulle ta större delen av dagen. Det regnade ute. Lagom till vi parkerade vår cabbe vid hyrbilsåterlämningen hade himlarna öppnat sig och regn blandats med kraftig vind och åska. I nästan konstant regnväder hade resan tagit oss in på väg 341, vid Brunswick svängde vi vänster och sneddade upp mot vårt mål. Vi hade egentligen ingen plan på var vi skulle stanna för natten, det fick lite ge sig under dagen. Studtals var regnet så kraftigt att sikten framåt var mycket begränsad. Det var en mäktig känsla att utsättas för naturens kraft, som det så ofta är när det kan ske i relativ säkerhet. Regnet tunnades ut och vi passerade den lilla staden Perry. Långa rader av butiker, restauranger och andra inrättningar kantade den smala gatan genom de mest centrala delarna.
Vid solnedgången gjorde vi ett stopp för att överblicka vilka alternativ för natten som låg framför oss. Vi hade ungefär 90 minuter kvar till Atlanta så vi beslutade att fortsätta. Via teknikens underverk googlade vi fram ett hotell i närheten av den Six Flags-park vi avser besöka imorgon. BayMont Inn ville ha drygt 500kr per natt så vi tog två när vi ändå bokade. Hotellet var lätt att hitta och serverade även frukost. Det blir spännande att se vad det kan innebära.