Det finns ibland tillfällen, företeelser som får mig att återigen tro på mänskligheten. Duschen på hotellrummet i New York är ett sådant. Det hör inte till vanligheterna att vattenmängden i tvagningsanläggningen går att justera, nuvarande dusch är ett undantag. Tydligen blir hanteringen väldigt mer komplex eftersom det till och med sitter en instruktion på badrumsväggen om hur användaren ska hantera vattendistributionen. Hur som helst är det iallafall ett litet hållbarhetstänkande. Georgia Akvarium gjorde intryck på mig i och med att de verkligen verkade brydde sig om havslevande djur och våra vatten. Där fanns det ett snålspolarläge på toaletterna som använde betydligt mindre vatten än de sex liter som annars verkar vara en standardspolning här i landet.

Vi hade inga större planer för dagen än att ”se på stan” varför vi började med en lite för dyr frukost relativt nära hotellet. Vi tog oss sedan ner i tunnelbanan och köpte biljett för de dagar vi är här. Vi har inte så mycket tid och det är nästan ett måste att åka tunnelbana tycker jag, även om det bara är för sakens skull. Jag har varit i stan ett par gånger tidigare men för PEtersson är det en ny upplevelse. Vi tog oss till Central Park där vi på något sätt lyckades tappa riktningen mot norr och började gå i cirkel. Vi fann vårt misstag när vi stannade vid en karta för att bestämma den fortsatta färden. Ett vattendrag låg inte där vi förväntade varpå vi fick erkänna oss besegrade och kanske lite skönt snedseglade över att komma så bort från stadens raka gator och tempo att vi tappade riktningen.

På vägen söderut stannade vi till i Battery Park och tog en fika. ”Green Table” bestod av två kiosker som serverade schysst fika. Jag tog en hemmagjord kaka som var god men samtidigt väldigt söt. För att se Frihetsgudinnan tog vi en tur på Staten Island-färjan som under den 25 minuter långa resan passerar på ett bra betraktningavstånd från den välkända damen. Vi bara vände på Staten Island innan vi bordade igen och tog oss tillbaka mot färjeterminalen på Manhattans södra spets.

Jag gillar musikaler. Det finns något glatt som lockar i kombinationen Sång och Teater. Här i byn finns ett ordentligt utbud för den som söker föreställning så med hjälp av gratis trådlöst internet på färjeterminalen bokade vi in oss på en show som skulle börja dryga tre timmar senare. På vägen norrut stannade vi i Madison Square Park och köpte hamburgare. Shake Shack serverade en enkel men ack så god burgare tillsammans med en jordnötsmilkshake. Stället var av kiosktyp så vi fick slå oss ner på uteserveringen, praktiskt att det var strålande solskenet och inte regn. Stärkta av god mat beslutade vi oss för att gå till föreställningen på August Wilson Theatre, 30 gator norrut. Biljetterna hade kommit digitalt men den förträffligt tydliga instruktionen var att en papperskopia av dokumentet var allt som fungerade vid insläpp. Vårat hotell låg ungefär halvvägs varför vi gjorde ett snabbesök vid dator- och skrivarehörnan. Lagom till insläpp kom vi fram. Vi skulle se Groundhog Day – The Musical. 


Musikalen är baserad på en film som på svenska heter Måndag hela veckan och kom ut 1993. Handlingen utspelar sig i en småstad där en meteorolog vaknar upp till samma dag om och om igen. Filmen är väldigt bra och musikalen var till och med något bättre. En stor portion humor och bra musik gjorde att de två och en halv timmar speltid inte kändes alls som långa. En berättartekniskt spännande öppning av andra akten och ett hantverk där huvudskådespelaren dök upp på olika platser på scenen när alla trodde att han var någon annanstans imponerade mig stort och jag hade inga tveksamheter att stämma in i de stående ovationer som följde föreställningens slut. Petersson hade till en början varit tveksam till hela utflykten men hade snällt låtit mig boka och dra med honom. När vi kommit ur salongen gav han uttryck att ”Detta var riktigt bra”.

Natten var varm. Vi följde folkströmmen ner mot Times Square för att uppleva denna mycket speciella plats. De bilfria delarna var fyllda av människor. vissa var utklädda, andra var lättklädda men tillsammans med alla blinkande lampor och stora ljusskyltar bidrar det till att skapa en upplevelse som måste genomlevas minst en gång, om än bara i lagom dos. Jag och Petersson passerade i massans tempo och tog oss sedan till tunnelbanan för att strax därpå kliva in på hotellet igen. Det hade varit en dag med mycken promenad. Telefonen, den teknik vi hela tiden bär runt på, berättade att vi gått omkring två mil under dagen.