Kategori: Övrigt/Arkiverat

Nu var tanken redan från början att vara uppe innan solen. Även fast jag vaknade lite innan klockan var det närmare idag. Jag börjar med andra ord komma in i resmålet. Det är på tiden, om inte annat. Idag lämnar vi Darwin och styr kosan mot outbacken – vi ska in i nationalparken Kakadu.

Samling var satt till strax innan åtta och där stod vi; 21 förväntansfulla själar med packning för iallafall en vecka utan kontakt med en riktig säng. Frukosten var avklarad och precis innan halv nio rullade vi. Det kändes skönt att komma igång i tid. Soluppgången är avklarad på 10 minuter och det är redan från start varmt så att det räcker till så varför inte utnyttja dagen till max?

Tjugofem mil bort låg campen dit dagens tur skulle ta oss. Vi började dock med ett stopp vid en utkiksplats. Vi befinner oss i Wetlands precis i början av monsunsäsongen. Vilken dag som helst börjar det regna och det slutar först tre månader senare. På utkiksplatsen såg man över ett stort område med platt mark. Här och var fanns någon liten ansamling vatten, men jag förstod av utställningen på platsen att det bara var innan regnet kommer. Det är ett rikt djurliv i området och en stor del av populationen består av krokodiler. Vi var därför hänvisade till att bara gå på gångvägen. Vi såg även känguru för första gången på resan; Klockan 09:33 den första december skuttade den förbi utanför bussen.

Färden fortsatte genom landskap av torr mark, frodig vegetation och sankmark. Vi var förbi och tittade på världens största krokodil innan vi landade på vår camp i Cooinda. Snabbt ut med lite packning innan vi åkte vidare till Nourlangie Rock. En stor klippformation som varit en abourginboning för lång tid sedan. Det låg precis bredvid den plats där de tror att åskan uppstår. Där fanns väldigt gamla målningar långs en stig vi vandrade. Det blev många bilder på berg och skog. Vegetationen tyckes förändras längs vägen. Från lummigt och grönt till kalt och höga träd, via fuktigt och brant och platt och svalt.

Svalt är väl egentligen lite fel ord att använda. Det har inte funnits en sekund utanför bussen där jag tyckt det varit svalt. Värmen är tät och påtaglig och luftfuktigheten hög. Men jag tycker att jag klarar det bra ändå. Vattenflaskan behöver fyllas på ständigt men det är egentligen inte jobbigt att vara ute, tröjan är konstant blöt men huvudet är med. Vi pratade lite med en lokalbefolkning, han tyckte att vi klagade och skulle komma tillbaka när det var varmt…

Tälten sattes upp efter att vår reseledare visat hur det skulle gå till. Trots att det var första gången var alla klara snabbt. Jag och han som tillsammans med mig är madrassmän lyckades med uppgiften att dela ut röda madrasser till alla. Vi gick iväg till poolen precis innan regnet kom. Det sägs att det blir varmare i vattnet när det regnar. Värmen i vattnet räckte till ändå, kan jag väl säga. Det som regnet förde med sig var en kort, kort stund av behaglig lufttemperatur. Men det tog inte många minuter innan det var tillbaka i normalläge. Skymningen kom lagom till middagen som matlaget ordnade – makaroner och köttfärssås. Fantastiskt gott.

Det kom en regnskur till innan det var dags att sova. Nu ska vi se om jag tar mig igenom natten. Vi bor trots allt mitt i vildmarken.

Starten på dagen blev lite konstig. Vi var några stycken som helt klart tyckte att det var dags att gå upp. Jag hade rekat lie och visste att solen skulle gå upp klockan 06:11. Eftersom det var fortfarande mörkt ute hade jag mina misstankar att det inte var morgon, vad än vi tyckte. Det visade sig att klockan var strax efter 03 och det var verkligen inte dags att gå upp än. Jag sov vidare en stund och startade dagen strax efter sju istället.

Vi hade fått igång klimatanläggningen i Cellen kvällen innan. Temperaturen var därför snudd på låg efter en natt. Ute däremot var det verkligen inte svalt. Eftersom det igår var ganska dyrt att köpa frukost ute bestämdes det att gemensamt handla råvaror och laga dagens viktigaste mål själva. Det ligger en butik bara rakt över gatan från boendet.
Bröd, ost, ett halvt kilo smör, flingor och mjölk; En stadig frukost avnjöts i anläggningens gemensamhetsutrymmen.

Vid 10 blev vi upphämtade med bussen. Vi skulle åka 30 minuter bort till East Point där vi skulle ha en liten genomgång av vad resan kommer att innehålla. Vi tilldelades en campingstol och slog oss ner i skuggan precis vid havet. Det är ett klimat och vegetation här som är som jag nog aldrig sett tidigare. Det är väldigt grönt överallt. Väldigt varmt, fuktigt och grönt.

Vi fick en genomgång på vad resan kommer att innehålla. En tidsplan, vad vi ska se och besöka samt lite tips på vad vi bör försöka se; Vilka extraturer vi kan göra. Helt klart är att Australien är ett enormt land och att vi kommer att se mycket. Vi kommer resa längs en motorväg som är längre än Sverige. Vi tilldelades arbetsuppgifter. Några blev matlagare, andra fick till uppgift att fylla på förråden av vatten och is. Jag och en till blev utnämnda till Madrassmän. Det innebär tydligen att det är vi som ska klättra upp på den lilla släpvagn i drar efter bussen och aningen ta fram eller stoppa undan madrasserna vi sover på. Jag kvalade in tack vare min kroppshydda; Taket på vagnen är ganska tunt så det finns en maxvikt för att klättra dit.

Eftermiddagen ägnades åt att skaffa det sista innan vi lämnar civilisationen. När vi väl väl lämnat imorgon dröjer det ungefär fem dagar innan vi är i närheten av köpcentrum igen. Det var påbjudet med hatt. Den keps som jag fått av mor och släpat ända till andra sidan jorden dömdes ut snabbt av vår reseledare. Anledningen var att det var alldeles för lite luftcirkulation kring huvudet. Vi var därför ett helt gäng som efter mötet gick runt bland butiker och letade hatt. Det tog ett par butiker men jag hittade tillslut en som jag köpte. Jag känner mig iallafall ganska mycket Crocodile Dundee när jag bär den.
Kvällen var lugn. Imorgon lämnar vi Darwin och ska börja sova i tält.

Jag beslutade precis att det var en resdag till Australien. Det ger att jag nu avslutar dag två, som på många sätt satt ihop med gårdagens långa transport.
Vi styrde kosan mot frukost. Klockan hade blivit tidig förmiddag och det kändes att det trots allt var någon timme sedan mat senast. Inte första bästa, men kanske andra eller tredje stället vi hittade föll oss tillräckligt i smaken för att avancera in i lokalen och beställa. Jag hittade en tallrik med flingor och en ost- och skinkfylld croissant. Godare än vad jag förväntat mig.
Syftet med de två första dagarna i landet är alltså att ställa in både kropp och själ på vad som komma skall. Vad det exakt är som komma skall är jag inte riktigt klar över än. Imorgon har vi ett ”uppstartsmöte” där vår reseledare kommer att förklara den dagliga rutinen med mat, handla sova. Han även ge inblick i resan i lite mer detalj; Var och när vi kommer åka, vilka djur som är farliga också vidare. Allt detta imorgon.
Dagen flöt på i ett lugnt tempo. På vägen tillbaka till boendet, eller ”cellen” som vi lite skämtsamt har kallat det rum där vi huserar, utforskade vi lite mer av Darwin än vi först planerat. Vissa skulle kunna hävda att vi gick vilse, jag vill se det som en utflykt. Det blev ett antal sådana utflykter i olika gruppkonstellationer under dagen. Vissa innehöll äta, andra var bara vandra omkring. Det bör kanske tilläggas att Darwin inte är en väldigt stor stad. Det var snabbt gjort att beta av de centralare delarna.
Anläggningen där vi nu bor är ett så kallat Backpackers Accomodation och är ett väldigt enkelt hotell där möjligheten finns att dela rum med andra. Vi är fyra i vår cell där alla hör till samma grupp. Vidare så finns pool, poolbar och kök på området samt lite gemensamma utrymmen för äta och umgås. Det var just i anslutning till dessa utrymmen som vi på kvällen bjöds på grillfest. Vår reseledare grillade och gruppen, som nu ökat i storlek till 22 personer, åt. Jag hittade bland tillbehören en sallad som jag speciellt fastnade för; En skål med ostbitar som det var nedslängt någon ensam bit röd paprika i. Mycket smakrikt.
Det är väldigt trevlig stämning så här i början av FIRO-cirkeln men jag är övertygad om att det inte blir några bekymmer. Alla är här för samma sak, upplevelser, och i princip alla är här utan att känna någon sedan tidigare.
Klockan är inte mycket, men jag avslutar kvällen nu redan strax efter åtta. Allt för att ladda för det som komma skall.

Vi är iallafall framme. Jag släpptes in i landet efter en lång resa. Söndag strax efter 11 på förmiddagen släpptes jag av på Arlanda. Jag vandrade runt ett tag, åt lite lunch och avvaktade. Vi skulle mötas vid valutaväxlingskontoret på Sky City. Och visst fanns där redan ett gäng när jag ställde ner väskan.

Planet lyfte mot London vid 15-tiden. Vid 22 lyfte nästa för resan London-Singapore. Det var ett brutalt stort plan. Långt ifrån de kärror som jag vanligtvis får åka med mellan Sverige och Danmark till exempel. Nästan 12 timmar senare landade vi i södra asien.

På flygplatsen i Singapore, som tydligen anses vara en av de bättre i världen var det inga problem att hitta mat. Detta till trots att det jag gjort mest det senaste dygnet faktiskt har varit att äta. Jag såg också ett exempel på globaliseringen när jag köpte en flaska flaskvatten. Panten gick att plocka ut, en krona, i Sverige och 1.50 mer om du pantade den i Norge. Det var som när jag vid resan från Thailand till USA hamnade på en flygplats som spelade Roxette i högtalarsystemet; Sverige är mer kännt i världen än man först kan ana. 

Nästa anslutning lyfte även det vid 22-tiden. Bara sju timmar efter att vi vaknat och fått serverat frukost var det alltså dags att sova igen. Det känns som om måndagen bara försvann. Fem timmar senare landade vi. Nu var det tidig morgon men väldigt varmt ändå. Strax innan 07 var vi incheckade på anläggningen som skall fungera som husrum de närmaste två nätterna. Frukost stod på schemat och vi hann med en prommenad i den lilla staden Darwin. Vatten köptes i anmärkningsvärd mängd innan det var tillbaka till boendet för att smörja in kroppen med solkräm. Just när jag författar detta har klockan precis slagit 09:10 tisdag och dagen kommer användas till att fortsätta lära känna de andra i gruppen och grillfest. Det finns en risk att kvällen blir relativt kort ändå, det är de två dagarna i Darwin som fungerar som acklimatiseringsperiod.